Har en sån där kub. En rubiks kub. Jag har haft den i flera
år.
Jag tror att jag blandade den för intensivt när jag väl började.
Jag har i helvete inte kunnat lösa den överhuvudtaget. En gång
lyckades jag få en färg helt rätt. Många gånger har jag lyckats
lösa en färg helt fel.
Seriöst, Så jävla svårt borde det inte vara. Va fän.
Jävla kub.

Han kanske kan hjälpa mig?
Och då ska jag ääntligen se min vän Harry Potter på bio.

Min syster lärde tydligen min systerdotter att kalla mig
bortbyting häromdagen. Syster salami brukar kalla mig det. Helt
plötsligt ropade min systerdotter "Hej då, bortbyting"
Tack taack.
...och den var stenlagd.
Igår var vi ute vid ruinerna av Skamfläcken (= mormors gamla
stuga som morbror tog över som sedan bblev suparställe för ligister
och till slut föll ihop totalt. tack). Mamma har många
barndomsminnen därifrån. Det fanns en stengång under
granhäcken.
Jag är en snäll dotter. Jag är en sån där dotter som bevarar
barndomsminnen.
Så jag grävde upp stengången. "Sten". Mormor gjöt nog bara i tre
hål i marken.
Hur som haver, hud som skaver. De är i mammas ägo nu.
Och den snälla dottern har ont efter insamlandet.
måndag 13 september 2010 18:43
Kommentarer